MILJÖ OCH RISKHANTERING

"Fungerar nästan" räcker inte

Lars Harms-Ringdahl och Tommy Jansson
Institutet för Riskhantering och Säkerhetsanalys, Stockholm.
(Ett inlägg på http://www.irisk.se 1997-11-06. /Gå dit / )
I denna artikel diskuterar vi sambandet mellan miljöarbete och riskhantering. Erfarenheter från bl.a. miljöolyckor och riskanalyser pekar på ett behov av att bredda den konventionella synen på miljöarbete. I enkelhet skulle detta gå ut på att effektivt hantera och förebygga miljörisker förknippade med störningar, olyckor och organisatoriska problem. Det räcker inte med att det nästan alltid fungerar, och att alla gör rätt nästan hela tiden. Att effekterna av ett miljöarbete lätt kan förloras genom misstag har erfarenheterna från tunnelbygget genom Hallandsåsen tydligt visat. I artikeln pekar vi på tre väsentliga behov.

Satsning på miljön
Många företag och offentliga verksamheter lägger stor vikt vid sitt miljöarbete och gör även stora ekonomiska investeringar. Det gäller exempelvis:
- val av tekniska lösningar
- reningsanläggningar
- kretsloppssystem
- miljöledningssystem, som ibland är de formaliserade EMAS eller ISO 14000 (not 1).

Motiv bakom satsningarna är miljöhänsyn, olika slag av krav, och den positiva bild verksamheten kan få av ett visat miljöarbete.

Några problem
Produktion och transporter får alltmer avancerade tekniska lösningar, som kan innebära stora miljömässiga vinster. Dessa förbättringar kan dock lätt reduceras om de inte fungerar som de ska. Exempelvis kan ett reningssystem ha en reningsgrad på 99%. En störning kan göra att reningen inte fungerar alls. Händer detta sammanlagt en vecka under ett år, motsvarar detta utsläppen från två års normal drift.

Detta är en del av en större "gråzonsproblematik". Ett antal studier har visat att stora delar, ibland huvuddelen, av de utsläpp som sker från olika anläggningar beror på störningar och ”tillfälliga spill” (not 2).

Ett annat problem är att avancerade lösningar och komplexa system blir mer sårbara. De blir svåra att överblicka och risken att tekniska fel och mänskliga misstag uppstår ökar. En olycka kan få konsekvenser för miljön under lång tid.

Vi bedömer, att ett av de väsentligare problem inom miljöarbetet är att dessa aspekter inte hanteras tillräckligt väl idag. Detta verkar gälla såväl samhälleliga krav som det mer praktiska arbetet. Miljöledningssystemen ska beakta både normal drift och onormala förhållanden och störningar. I praktiken får dock de senare ofta förhållandevis lite resurser.

Ett annat problemområde är att arbetsmiljö, yttre miljö och säkerhetsfrågor hanteras mer eller mindre separat. De regleras dessutom enligt olika lagstiftningar och med tillsyn från flera olika myndigheter. Behovet av en ökad integrering påpekas av flera industriorganisationer.

Behov av effektivitet
Det är väsentligt att man verkligen får glädje av de investeringar som görs i tekniska anläggningar och organisatoriska lösningar. Miljöolyckor eller olika störningar kan få stora konsekvenser både för miljön och för organisationen som drabbas. Det är därför viktigt att systemen är effektiva och alltid fungerar. Det räcker inte med att det nästan alltid fungerar och att alla gör rätt nästan hela tiden.

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA?
Synen på av störningars och olyckors betydelse för miljön verkar variera starkt beroende på olika personers erfarenheter. Det är inte säkert att alla tycker det finns behov av de förbättringar vi angivit.

Ett exempel på traditionsskillnad är användning av ordet "riskanalys" som används inom flera olika områden med varierande innebörd. Inom miljöområdet kan det innebära att man betonar analysen av konsekvenserna, som kan gälla spridningen av ett ämne och hur människor och ekosystem exponeras. Vid en analys enligt "risktraditionen" utgår man vanligen från anläggningen och studerar hur olyckor, störningar och driftsavbrott kan uppkomma. Har man inte definierat vad som menas uppkommer lätt missförstånd. Förmodligen innebär dessa olika betoningar skillnader i valet av förebyggande åtgärder - som på ett bra sätt kan komplettera varandra.

Ett väsentlig problem är avsaknaden av forskning om miljöarbetets effektivitet. I en genomgång av nordisk forskning där över 150 institutioner kontaktades fanns inget projekt där granskning av miljöledning genomförts (not 3).

Detta är en brist, eftersom det finns behov av en djupare förståelse av vad miljösatsningar och användning av miljöledningssystem leder till, och hur de kan förbättras. Några frågor som vore intressanta att få belysta i några forskningsprojekt är:

Våra erfarenheter
IRS verksamhet har inte primärt en inriktning på yttre miljö. Däremot ser vi det som viktigt att i metodik och projekt samtidigt hantera hälsa, säkerhet och miljö. Synpunkterna i denna artikel grundar sig på ett antal projekt och en del konsultarbeten. Som konsulter har vi gjort analyser där utgångspunkten vanligen varit olycksrisker, men i de flesta fall har miljörisker också inkluderats. Några av projekten är:
- Sammanställning av nordisk forskning
- Säkerhet, hälsa, miljö vid små kemiska anläggningar (SPASE)
- Riskhantering och ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö.

VAD KAN MAN GÖRA?
Vi vill med denna artikel väcka intresse för tre väsentliga områden som behöver beaktas mer än vad som görs idag.

  1. För det första behöver störningar, olyckor och frågan om effektivitet i det praktiska miljöarbetet hanteras på ett mer kvalificerat sätt. Det finns metodik som kan användas i större utsträckning.
  2. För det andra behövs forskning kring utvärdering av praktiskt miljöarbete. Ett väsentligt syfte är att få underlag för förbättringar och effektivisering av miljöarbetet.
  3. För det tredje behövs forskning orienterad mot ett slags systemanalys på samhällsnivå, med syfte att se om de resurser som satsas hamnar på rätt ställen.

Enligt vårt synsätt måste sådana studier inkludera ansatser från flera olika forskningsområden, inte minst från riskhanteringen.

Kommentarer

Not 1: EMAS betyder EcoManagement and Audit Scheme och är utgiven av EU. ISO 14 000 är en internationell standard för miljöledningssystem. Båda är standarder som företag frivilligt kan ansluta sig till.

Not 2: Frågor om "gråzonen", störningar etc tas upp i rapporten Riskhantering - Behov av forskning och utveckling. Där finns även exempel på vad kostnaderna räknat i förlorad rening kan bli för "tillfälliga spill", baserat på kapital- och driftskostnader för en anläggning.

Not 3: Finns beskrivet i rapporten Integrated safety management in industry - A survey of Nordic research . Det kanske finns projekt vi missade, trots att vi försökte komplettera materialet med en rundringning. Har vi missat något skulle vi uppskatta att få tips om genomförda projekt.

© IRS 1997

IRS hemsida Till toppen av sidan

 

1997-11-10